Ampes väg-trafiktips

Innehåll ändrad den 20/4 2010

< Startsidan

Trafikolycka
(16/3 2002; 3/1 2004)

Det är faktiskt två statliga verk, som i sina regler, har bestämmelser,
om hur man skall uppträda vid olycka.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Lagen om skydd mot olyckor,(LSO)
berättar om den "Enskildas skyldigheter" i 2 kap. 1§ (SFS 2003:778):

Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om brand
eller om en olycka som innebär fara för någons liv
eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall,
om det är möjligt, varna dem som är i fara
och vid behov tillkalla hjälp.
Detsamma skall gälla den som får kännedom
om att det föreligger överhängande fara för en brand
eller en sådan olycka.

Enl. LSO skall den som kommer först till en olyckplats, förvissa sig om hjälp behöver tillkallas.
Om ytterligare personer kan komma i fara i samband med olyckan,
skall han också om möjligt varna dessa.
Den andra myndigheten, som har regelverk om trafikolycka är
Transportstyrelsen. I 2:a kapitlets 8 § (Trafikförordningen) står:

En trafikant som med eller utan egen skuld haft del i en trafikolycka
skall stanna kvar på platsen.
I mån av förmåga skall trafikanten hjälpa skadade
och medverka till de åtgärder som olyckan skäligen föranleder.
På begäran av någon annan som haft del i olyckan eller vars egendom
skadats vid olyckan skall trafikanten uppge namn och adress
samt lämna upplysningar om händelsen

Den stora skillnaden
i de olika verkens paragraftexter, är att LSO gäller alla.
Alltså den person, som till exempel kommer först, till en tidigare inträffad olycka.
Texten i TrF 8§, däremot gäller endast den som haft del i trafikolyckan.
I trafikutbildningen får man lära sig vilka skyldigheter man har, enligt TrF.
I Trafikverkets teoretiska förarprov, förkommer inga frågor om
skyldigheter vid olycka, som man inte haft del i.
LSO´s 2:a kapitels första paragraf, nämns alltså inte.
Jag är dessutom övertygad, att väldigt få känner till den.

Skyldigheten för varje medborgare, som får kännedom om en olycka, som innebär, eller kan innebära fara,
för människas hälsa, eller miljö, är att först ta reda på vilken hjälp som fordras.
Om det gäller person-(er) i nödläge.
Ta först reda på var du är, och vad som hänt, och hur många, som varit delaktiga i olyckan.
Ring sedan 112 och svara på frågorna.

Bilden till höger, är från september 1961. Det är den smalspåriga järnvägen, (som fortfarande finns kvar),
mellan Uppsala Östra - Länna - Almunge.
Järnvägen korsar här Björkgatan, där en lastbil körde in i rälsbussen som spårade ur och välte.
Åskådarna i bortre delen står vid Björkgatan.
Till vänster syns lite av f d Fålhagens fotbollsplan.
Med all sannolikhet kom larmet, om denna olycka via larmnumret 90000.
Sverige var först i världen (1956), att börja införa ett gemensamt nummer för larm till ambulans, brandkår och polis.

Att ge tecken
(Senast ändrad 17/7 2004)

Så här står det i Trafikförordningens (TrF), 65§ om signaler och tecken.

När en förare avser att starta från en vägkant
eller att vända, svänga, byta körfält eller ändra
fordonets placering i sidled på något annat, inte oväsentligt
sätt skall föraren ge tecken med körriktningsvisaren
för att visa sin avsikt.
Om fordonet inte har körriktningsvisare,
skall föraren i stället visa sin avsikt
genom att sträcka ut armen.
-----
Tecken skall ges i god tid innan den avsedda manövern
genomförs och vara väl synligt och otvetydigt.
Teckengivningen skall upphöra så snart manövern är avslutad.

Särskillt två saker är viktiga i ovanstående text:
1. I god tid..
2. Otvetydigt...
Tecken skall naturligtvis ges, så att andra trafikanter förstår,
åt vilket håll du ämnar styra.
Om du kör i körfält, med anvisningar, (portal eller pilar i gatan)
måste du ändå ge tecken, om du avser att svänga.
Att inte ge tecken då, visar ju att du inte tänker svänga.... och ligger i fel körfält !!
När du står vid rött ljus, och skall till vänster/höger,
skall tecknet vara på hela tiden.

Att börja blinka, när du höjer kopplingen och kör i väg, är verkligen inte i god tid.
Den informationen är helt värdelös, eftersom man då ändå ser var´t du är på väg.
Om du följer en huvudled i stan, som svänger, skall du ge tecken om du ämnar svänga.
Glöm inte, att fotgängare är trafikanter, som vill veta om du tänker svänga.
Och kommer du till märket T15, som bilden till höger visar, så är det vanligtvis kombinerat med
antingen Stopplikt eller Väjningsplikt.

På landsväg,
skall tecknet på, 200-500 meter före svängen. Vid 90 km/h kör du 25 meter varje sekund.
Alltså blinkar du i c:a 8 - 20 sekunder före svängen.
Blinka i höjd med orienteringstavlan, för avfarten. Allt för att andra skall förstå, och anpassa
sin körning till dina avsikter...
Var också noga med att kontrollera bakomvarande trafik noga, innan svängen.
Det är den svängandes ansvar.
Med otvetydigt, menas, att man inte skall ge tecken, som annan trafikant kan misstolka.
Problem uppstår, speciellt i 5-vägskorsningar, eller där korsningar kommer tätt.
Dessutom i samband med in-utfarter, av olika slag. Om man bedömer att ett eventuellt tecknet kan misstolkas, avstår man. Eller visar senare.

Bilden till höger är från mitten av 50-talet, fotograferad från en Fiat 500 på Riks 13 (E-4:an), mellan Uppsala - Tierp.
Opel Kapitänen, blinkar under hela omkörningen. Inte helt enligt reglerna kanske, men det fyller en funktion.
Man höjer uppmärksamheten på situationen.
(Högertrafiken infördes 3 sept. 1967 kl 05:00)

Spårval i snön
(Senast ändrad 17/7 2004)

Att välja spår vid körning på snöbelagd väg, tycks inte engagera bilister i allmänhet.
Det blir vanligtvis bara ett smalt spår efter snöfall - man följer framförvarande, urkiljningslöst.
Ända ner i diket ibland - eller in i bagageluckan med låsta hjul och fullt hjulutslag........
ABS fungerar ju inte i farter under 6-10 km/h...!
Varför inte fundera över placeringen i sidled lite tidigare och försöka söka fäste "hela tiden". Det hittar man vanligtvis inte i spåret - där är det som en välborstad curlingbana, speciellt mot trafiksignaler och korsningar.

Styr istället lite vid sidan om (åt höger i högra körfältet i första hand), så får du bättre fäste.
Tänk alltså brett!! Gör körbanan bredare - så blir det lättare att stanna och starta.
Undantag finns från alla regler, även här.
Om det ser ut som på bilden till höger. Håll mitt i spåren..!!
Annars kan det gå riktigt illa....!!

Däckregler,
(Senast ändrad 11/11 2009)

Perioden 1/10 - 15/4: Dubbdäck får användas, oavsett väglag.
Perioden 1/12 - 31/3: Godkända(M&S)vinterdäck, med eller utan dubbar
måste användas, om vinterväglag enligt polisens bedömning råder.
Minst 3 mm mönsterdjup.
Den här bestämmelsen gällar motorfordon med totalvikt
på högst 3500 kg, samt släpvagnar, som dras av sådana fordon.
Perioden 1/4 - 30/11: Minst 1,6 mm mönsterdjup.
Perioden 16/4 - 30/9 : Dubbdäck får ej användas - om inte vinterväglag råder.

All mätning av mönsterdjup skall ske på huvudslitbanan som är 75% av markkontaktytan, mätt 12,5% in från resp.däckskuldra.
Skälet är, att på de flesta bilar (Volvo sedan 1974), ändras hjulvinkeln kraftigt vid fulla hjulutslag. Varvid gummit naturligtvis slits ner snabbare just i skuldrorna.

Beträffande lufttrycket i däcken, har jag personligen alltid 0,4 - 0,5 bar högre än bil/däck-fabrikanten rekommenderar. För att på så sätt;

Minska rullmotstånd
Kyla bättre

Minska risken för fälggenomslag

Ge bättre styrrespons
Kontrollera de högra hjulparens lufttryck särskillt ofta, eftersom fickparkering mot trottoarkanter kan orsaka tillfällig läcka...

Och se till att rätt rullriktning bibehålles vid hjulskifte. Många däck har mönster, som är riktningsberoende. - Titta på mönstret och på den
instansade pilen i däckssidan.
Saabägaren hade inte gjort det. Så han/hon kan få stora problem vid blött eller slaskigt väglag.
Speciellt vid hög hastighet.....åsså är det en Aero..!!

Mer om däck, kan du läsa på
Däckbranschens informationsråd's hemsida.

Denna sida är skriven av Andres Haas.
Ute på Internet i oktober 2001

http://www.ampe.info/vag.html