SJÖRÄDDNINGEN – SAR

Så här började det.

854 beviljade riksdagen medel, för att anlägga två livräddningsstationer på Mälarhuset och Brantevik (Skånska SO kusten).
Lotsverket tog sedan över stationerna 1881 och antalet ökade efterhand, för att på 1930-talet nå 18 livräddningsstationer.  År 1956 övertog det nybildade sjöfartsstyrelsen Lotsverkets stationer.

Sveriges allmänna sjöförening anordnade tre sjöräddningsstationer på Hallands kust 1904, och  3 år senare bildades Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne, som fram till 1933 hade hunnit inrättat 19 sjöräddningsstationer.

1947 infördes begreppet Sjöräddning, med dåvarande Televerket, som ansvarig för radiokommunikationen. Kuststationerna blev RCC (Rescue Coordination Centre), dit nödsamtal från både fartyg och folk i land terminerade. Man använde KV-telefoni och LV-telegrafi. Dessutom fanns MF-telefoni (gränsvåg, bandet mellan kortvåg och mellanvåg). På 1960-talet infördes VHF för kustnära förbindelser.
1956 bestämde Kungl.Maj:t och Riksdagen att dela upp sjöräddningstjänsten.
Sjöfartsverket ansvarar för de kustnära farvattnen, medan SSRS tar hand om utsjöräddning. Naturligtvis skulle man hjälpa varandra.

S A R
Numer är Sjöfartsverket ensam ansvarig myndighet för sjöräddningen SAR (Search And Rescue) i svenska vatten. Förutom kusten, ingår även Vänern, Vättern och Mälaren i den statliga räddningstjänsten. I de övriga insjöarna (Hjälmaren, Storsjön etc.) ligger ansvaret på den kommunala räddningstjänsten (brandkåren). I bl.a. Hjälmaren har dock SSRS enheter sedan 2003.
Sverige har även skrivit under avtalet SOLAS (Safety Of Life At Sea)-konventionen, samt SAR-konventionen, vilket bl.a. betyder att man samverkar på internationellt vatten. Till exempel: Estonia-katastrofen.*)

J R C C
MRCC är sedan 1 januari 2010 operativt samlokaliserade med flyg-räddningstjänsten
under samlingsnamnet J R C C / Joint Rescue Coordination Centre. (Sammanslagning av flyg- och sjöräddningsledare)
Tidigare (från mitten av 1970-talet), fanns tre sjöräddningscentraler i Sverige. (Härnösand, Stockholm och Göteborg).
Sedan 1 januari 1999 leds dock all sjöräddning från JRCC i Göteborg ”Sweden Rescue”.
Här passar man nödfrekvenser på radio (VHF/MF) och över det digitala nätet (DSC). Dessutom det vanligaste, att svara på vidarekopplade samtal från SOS-Alarm (112). Även nödsändare via satellit tas emot på JRCC-Göteborg. Flera presumtiva räddningsledare jobbar i skift. Varav alltid en skall sitta på passning – dygnet runt.

Det kan vara av intresse att veta, att sjöräddningscentralens räddningsledare klassar  inkomna händelser som nöd, ovisshet eller beredsakp. Och att utalarmering vid nöd och ovisshet, inte skiljer så mycket – tills klarhet erhålles.

Stockhom Radio,  sköter man all kommersiell VHF-trafik, radiotelefonsamtal till/från fartyg till sjöss och sjöväderrapporter.
Navigationsvarningar (MSI), sänds sedan 2010 från Sjöfartsverkets VTS-stationer i VHF-nätet.

Helikopterbaser
Fram till 2002 hade Försvarsmakten ansvaret för helikopterberedskapen för SAR i Sverige. Därefter köpte Sjöfartsverket tjänsten av AB Norrlandsflyg, som opererade från fem helikopterbaser. Den första etablerades 2002 i Sundsvall och lite senare samma år följde Visby.
Inför 2006 skrevs nya avtal för Stockholm’s och Göteborg’s SAR-områden, samt även för sydkusten. Stockholmshelikoptern baserar i Norrtälje. I Göteborg och Ronneby tog man över FM’s hangarer i Säve (maj 2006) resp. Kallinge (mars 2007).

F o m 1 november 2011 tog Sjöfartsverket själv hand om den operativa  helikopter-verksamheten. Allt för att säkra framtida verksamhet. Baseringarna blev desamma, men den nordligaste flyttades till Umeå. Helikoptrar och besättningarna följde med.
De tidigare militära flygräddningsuppdragen (FRÄD) har nu övertagits av Sjöfartsverkets helikoptrar genom ett samarbetsavtal med Försvarsmakten.

Helikoptrarna då var av fabrikat Sikorsky S-76C+, som var  bland de snabbaste civila helikoptrar som fanns. Toppfart kring 280 km/h = 155 knop. Aktionstiden i luften var kring 3 timmar. Bemanning: två piloter en ytbärgare och en vinschmekaniker.

Nya helikoptrar
Men nu har alla byts ut. Den 10 sept. 2013 landade den första av 7 Agusta Westland 139 på Skavsta. Konceptet är det modernaste som finns när det gäller räddningshelikoptrar. AW 139 är dessutom  snabbare, tar mer last och har längre räckvidd. Dessutom är det här en riktig allvädershelikopter med bl.a. avisning av rotorerna.
Men man har även konstaterat allvarliga funktionsbrister. Bl.a så har inte avisningen fungerat, vilket var den viktigaste särskilda funktionen man ville ha enl. flygchefen Michael Åkerlund.
Dessutom ett allvarligt tillbud på Umeåbasen i november 2014, där en s k slipring (avfrostning av rotorn) var nära att lossa från stjärtrotorn. Efter den avbrutna övningsflygningen konstaterades att den endast satt fast i kablaget.

Polisutredning
Upphandlingarna av helikoptrarna har dock skett på ett märkligt sätt, enligt SVT´s Uppdrag Granskning den 29 april 2015. Sjöfartsverkets kravspecifikation för helikoptrarna var sådana att bara AW 139 passade in. Efter en polisutredning konstaterades stora brister i upphandlingsförfarandet.

Konkurrensverket
har den 11 juli 2016 kommit med sin slutsats om affären där de konstateras att de ser allvarligt på de ensidiga kontakter med Agusta Westland som skett från 2012.
Dessutom saknas dokumentation av leverantörskontakter under anskaffningen av räddningshelikoptrarna.
Man har brutit mot principen om öppenhet i 1 kap. 9 § LOU, genom att i ett öppet förfarande förhandla om grundläggande kontraktsvillkor. Man har även brutit mot likabehandlings- och icke-diskrimineringsprinciperna, samt mot 6 kap. 4 § i samma lag genom att i upphandlingen ställa krav på varumärket Trakka och på translation drum-teknologi. (Dnr 306/2015)

Skandal
Under 2017 har sjöräddningshelikopterverksamheten blivit så dyr, att riksdag och regering har reagerat. Varje anställda på räddningshelikoptrarna (80 personer), har genomsnittligt fått ungefär 700000 kronor i övertidsersättning (tot. 55 milj). Dessutom är ledigheten mellan arbetspassen väl tilltagen. Eller vad sägs om att jobba 7 dygn och sedan ha 21 dagars ledighet. Och det är på ledigheten, som övertidspengarna betalades ut, för att kunna täcka upp alla 5 basar i samband med t. ex. sjukdom. Till och från hade man ingen personal på Visbybasen, så den var stängd till och från under januari 2018. Förhandlingarna mellan Sjöfartsverket och helikopterpersonalens fack avslutades den 1 februari 2018, efter att ha pågått större delen av 2017.
Nu kommer avtalet, som Sjöfartsverkets har med Försvarsmakten om att rädda flygförare, som tvingas hoppa, att fungera som planerat.
Dock har det inte fungerat vid tre sjöräddningslarm, från slutet av oktober 2017. Då ingen av SAR-helikoptrarna kunde starta. Nu har Statens Haverikommissionen (SHK) börjat en utredning  om fallen.

_______________________________________________________________

Sjöfartverket, som alltså är ansvarig myndighet för sjöräddningen, kan kalla ut Polisen, Kustbevakningen, Försvarsmakten, Kommunernas Räddningstjänst och RITS-grupper (Räddningsinsats till sjöss). Dessutom varje befälhavare enl. Sjölagens 6 kap. 6§. Och framför allt, Sjöräddningssällskapets drygt 200 fartyg, båtar och svävare på 71 räddningsstationer runt våra kuster, sjöar och inlandsvatten.

*)Katastrof
Ordet kan användas, när det akuta hjälpbehovet, är större, än de omedelbart tillgängliga resurserna…//….och då extraordinära och samordnande åtgärder måste vidtas för att normala kvalitetskrav skall kunna upprätthållas.
(SoS 1992:5)

SSRS, Sjöräddningssällskapet
är i dag en väl fungerande frivillig/ideell organisation, med en flotta bestående av snabbgående RIB-båtar, svävare, till stora isbrytande kryssare på upp mot 20 meter. SSRS är helt ”självbärande” och drivs med hjälp av donationer och medlemsavgifter. Sedan mitten på 80-talet pågår en förändring, till både fler räddningsstationer som snabbare enheter.

En faktor som påverkat den höjda snittfarten är de 140-tal nyproducerade båtar, med toppfart kring 30 – 36 knop. Fartygen/båtarna är byggda i plast, composite eller aluminium. De har alla kraftiga maskiner och byggda för sjöräddningsuppdrag. De mindre RIB-båtarna för kustnära insatser, de större för öppnare vatten. Även lånet av FM’s Rescue 90 (Stridsbåt), med början år 2000, har knuffat på lite extra.

Svävare

SSRS har i dag 17 svävare (täckta och öppna) utplacerade på startegiska RS utmed landet. Samtliga är trailerbara, och kan således flyttas och ”sjösättas” på lämpliga platser.  Under vinterperioden omplaceras svävarna till de sjöområden – där de gör största nytta och i samråd med JRCC/Kustbevakningen.

Data (Täckt)
Längd 5, 5 m. Bredd 2,55 m. De har två motorer. Huvudmotorn, för framdrivningen är på 100Hk och fläktmotorn på 20.
Farten är 25 knop i vatten och 34 över is. Auktionstiden kring 4 timmar. 2-3 sjöräddare bemannar ekipaget. Nybyggnadskostnad är kring 850 000/st.

Rescuerunner
SSRS koncept i Delfin-klassen (Rescuerunner) har blivit en succé.  Efter den svåra militära helikopterolyckan i november 2003, då 6 besättningsmedlemmar omkom i samband med en rutinövning med SSRS, startades en insamling. Initiativet togs av militär personal på Säve helikopterskvadron, allt för att snabbt införskaffa de första rescue-runners.

Den vattenskoterliknande båten är 3,6 x 1.2 meter. I drivlinan skjuter vatten-jetaggregatet på med 140 Hk i 34 knop. Tomvikten är 380 kg och den är speciellt användbara vid s k PIW-läge (Person In Water), eller där tidigare HKP eller raketlina var tänkbara lösningar. Bl.a. är båtarna utrustade med undervattensbelysning, för navigation och eftersök i grunda vatten. Farkosterna skall primärt förvaras ombord på sällskapets större kryssare.

I november 2004 döptes de första 6 i besättningsmedlemmarnas namn vid en ceremoni i Göteborg. I dag finns 48 Rescuerunners utplacerade på olika räddningsstationer hos SSRS.

Miljöräddning
På hösten 2007 påbörjade SSRS en vidareutveckling av sin verksamhet – att även gälla miljön. På 20-talet RS kommer man att placera ut särskilda miljösläp, för att möjliggöra snabba insatser vid t.ex. oljeskador. Inom en timma efter larm, skall kombi-nationen ha lämnat stationen.
Det är Nynäs AB som skänkt 3 miljoner kronor och Försvarsmakten som ställt överblivna släp till Sällskapets förfogande.

SSRS finns även på kommunalt vatten. Larm via SOS-Alarm (112)

Storsjön    (3 enheter)
Från och med sommaren 2016 kör SSRS skarpt med sjöräddningsenheter i Storsjön tillsammans med brandkåren i Östersund.

Runn/Siljan   (4 enheter)
Här jobbar man ihop med räddningstjänsten i Mora och Leksand.

Bolmen  (1 enhet)
Räddningstjänsten i Ljungby är samarbetspartner.

Sjöarna i Kronobergs kommun   (3 enheter)
Värends Räddningstjänst är huvudman här och består av 10 stationer, med Växjö som heltidsstation.

Klicka på SSRS hemsida för mer info.


SSRS verksamhet vid norra Upplandskusten.
Fågelsundet

1912, anlades livräddningsstationen vid Fågelsundet (Norra Upplandskusten).
Räddningsbåten var en riggad spetsgattad motorbåt på 13 meter, med en 2-cylindrig maskin på 30 Hk. Båten hette R.W.Garberg och farten var 8 knop.

 

Den 22 oktober 1924 kör ångaren S/S Fylgia,” i snötjocka upp på Högkallegrund
i Öregrundsgrepen.Tjugo personer omkommer, när fartyget efterhand bryts sönder och sjunker. SSRS styrelse beslutar, med tanke på händelsen, att anlägga ny station på norra Gräsö. Pressen hjäper till med insamling av medel.

Örskär
Den 22 maj 1930 startades den nya stationen Örskär. Nytillverkade patrullerande motorlivbåten Dan Broström döptes och placerades i september samma år vid stationen Norrboda, på norra Gräsö. Livbåtsbefälhavare blev Richard Carlsson.

Öregrund
1951 levererades den isförstärkta räddningskryssaren K. A. Wallenberg
(K. A. står för Knut och Alice) till Örskär. Kryssaren är 20 x 6 meter, deplacement 70 ton. Utrustad med två Scaniamotorer på vardera 200 Hk. Fart 10,5 knop.

Stationen var kvar i Norrboda till 1960 då man flyttade till Öregrund, samtidigt som Richards son Curt Carlsson tog över skepparmössan.

1984-85 byggdes fartyget om hos dåvarande Marinteknik Verkstads AB i Öregrund.
Bl. a. monterades nytt däckshus samt nya Volvo Penta motorer. Dessutom en vattenkanon på styrhuset med en kapacitet på 2000 l/min. Den nya länspumpen hade samma effekt. Det elektriska byts ut och ny navigation- och kommunikationsutrustning monterades. Den ombyggda ”K. A. Wallenberg” driftsattes den 20 mars 1985.

Folke Östman
1990 får RS i Öregrund förstärkning. Då flyttades räddningsbåten Folke Östman från Möja till Öregrund. Det här var ett nybygge (1989), från Westform AB i Arvika.
Båten är 10,3 x 3,4. Deplacement 7 ton. Två turbomotorer från Volov Penta på 200Hk vardera ger 26 knop i marschfart. Nu hade man två enheter på RS Öregrund.

På hösten 1999, flyttades ”K.A. Wallenberg” till Hasslö (Blekingekusten).
Samtidigt gick Curt Carlsson i pension.

Ny besättning
Ny uppsyningsman på Öregrunds RS blev Mats Wänblad. Kvarvarande ”Folke Östman” gjorde nu ensam tjänst, i väntan på den nya Rescue-båten.
För första gången sedan RS Öregrund/Örskär invigdes 1930, hade man ingen isgående livräddningsbåt i området. Men detta var helt i linje med de förändringar som påbörjades i SSRS fartygsflotta i mitten av 80-talet. Man prioriterar numer snabbhet/livräddning – vilket ju låter självklart….

Victoria-klassen
På hösten 2001 kom den nya Rescue båten till Öregrund. Tillverknings-numret var 12 i Victoriaklassen och den kallades för ”1212” tillsvidare. Skeppare blev Conny Jansson från Stora Risten. (Uppsyningsman var dock fortfarande Mats Wänblad) Samtidigt flyttades ”Folke Östman” till den nyetablerade räddningsstationen på Fårö (Norra Gotland).

Rescue ”1212” är 11,8 x 3,7 meter, deplacement 12 ton, djupgånden endast 0,9 meter. Utrustad med två Scania dieslar på vardera 450 Hk, kopplade till varsin KaMeWa vattenjetaggregat. Farten är nu 38 knop. Det är 3,6 ggr fortare än på ”K. A. Wallenberg´s” tid. Båten är mycket professionellt och ändamålsenligt utrustad.

På våren 2002 döptes Rescue-båten till Olof Wallenius IIav Margareta Wallenius Kleberg, Nu har Öregrund fått en snabbgående allvädersbåt för tuffa och snabba uppdrag under den isfria perioden….

Under 2004 har Göran Egemalm tillträtt som ny uppsyningsman på stationen.  Ytterligare en båt (MOB) ”Manon Wallenius”, placerades vid stationen. (6, 5 meter med  en 60Hk Yamaha). Det var Walleniusrederiet som förnyade sin livbåtsflotta på fartygen och skänkte 10 st till SSRS.

Till hösten 2008 fick Öregrund sin flytande miljöcontainer på plats.  Nu finns all miljöräddningsutrustning färdig för omgående insats.
Sista helgen i april 2012 förstärktes SSRS-flottan med Rescue Rigoletto, som tidigare tjänstgjort som MOB båt till Wallenius – Wilhemsens biltransportfartyg M/S Rigoletto
SSRS Rigoletto-Isolde

Rescue Rigoletto är 8 meter gånger 3.  Framdrivning med en drygt 300 Hk diesel med vattenjet. Båten sticker bara 0,5 m och är därmed utmärkt i grund skärgårdsmiljö – som inte saknas kring Öregrund.
På bilden ovan ligger även räddningsbåten Isolde i Öregrund. Måtten är kring 6×2 meter och i  aktern skjuter en Yamaha på. Normalt tjänstgör den på RS Öregrunds understation i Grisslehamn.

Inför säsongen 2014 har Olof Wallenius II uppgraderats och Fredrik Myhrberg tar över uppsyningsmannaansvaret på RS Öregrund.

Här finns antenner för de flesta frekvenser

2014-07-18-OW-nav_1

2014-07-18-OW-navR_2

2014-07-18-OW-Ole_1

2014-07-18-OW-LED_1


2015
har passerat utan några större förändringar på stationen.
Inför julhelgen 2016 har man i den isfria sjön flyttat Olof Wallenius, att ligga i skydd av den stenbrygga (Brobänken kallad), där man normalt ligger på nocken.

Lite ljusdekoration finns också bibringad – ända upp i flaggstången.

I Juli 2017 kompletterades Öregrundsstationen med en nybyggd Rescuerunner. Skotern är döpt till Peter Borg och invigningen gjordes hemma hos donatorn. Enheten förvaras på en kärra, för att även kunna kopplas till bil för sjösättning i annat lämpligt vattenområde.

Till sommaren 2018 har sjöräddningssällskapet köpt in en lastbilsregistrerad begagnad Toyota Hilux 4-WD från 1990. Nu har man en egen dragbil till Rescuerunnern.

 RS Öregurnd 
______________________

Källa:SSRS hemsida, årsböcker, samt Minnesskriften 1997.


SSRS har i dag (26/4 2018) 71 RS (räddningsstationer) och fler än 200 fartyg/båtar/svävare. Allt bemannat av 2100 frivilliga. Från Piteå i norr till Strömstad i sydväst. Även i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Bolmen, Storsjön, Siljan och Runn samt sjöarna i Kronobergs kommun.

Tillbaka

HEM

Kommentarer är välkomna