Senast ändrad den 2/11 2011

Tillbaka till startsidan

---

Sjöräddningen i Sverige

Så här började det.

I juni 1907 bildades SSRS (Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne).

Det var starten på svensk organiserad livräddning till sjöss.

1947 infördes begreppet Sjöräddning, med dåvarande Televerket,
som ansvarig för radiokommunikationen. Kuststationerna blev RCC (Rescue Coordination Centre),
dit nödsamtal från både fartyg och folk i land terminerade.
Man använde KV-telefoni och LV-telegrafi. Dessutom fanns MF-telefoni
(gränsvåg, bandet mellan kortvåg och mellanvåg). På 1960-talet infördes VHF för kustnära förbindelser.

1956 bestämde Kungl.Maj:t och Riksdagen att dela upp sjöräddningstjänsten.
Sjöfartsverket ansvarar för de kustnära farvattnen, medan SSRS tar hand om utsjöräddning.
Naturligtvis skulle man hjälpa varandra.

S A R
Numer är Sjöfartsverket ensam ansvarig myndighet för sjöräddningen SAR (Search And Rescue) i svenska vatten.
Förutom kusten, ingår även Vänern, Vättern och Mälaren i den statliga räddningstjänsten.
I de övriga insjöarna (Hjälmaren, Storsjön etc.) ligger ansvaret på den kommunala räddningstjänsten (brandkåren).
även om SSRS har enheter i Hjälmaren sedan 2003. Diskussioner har även förekommit, om eventuell kommande verksamhet i Storsjön.

Sverige har även skrivit under avtalet SOLAS (Safety Of Life At Sea)-konventionen,
samt SAR-konventionen, vilket bl.a.betyder att man även samverkar på internationellt vatten.
Till exempel: Estonia-katastrofen.*)

J R C C
MRCC är sedan 1/1 2010 operativt samlokaliserade med flygräddningstjänsten
under samlingsnamnet J R C C / Joint Rescue Coordination Centre.

Tidigare (från mitten av 1970-talet), fanns tre sjöräddningscentraler i Sverige.
(Härnösand, Stockholm och Göteborg)
Sedan 1 jan. 1999 leds dock all sjöräddning från JRCC i Göteborg "Sweden Rescue".
Här passar man maritima nödfrekvenser och svarar på vidarekopplade samtal från SOS-Alarm (112).
Flera presumtiva räddningsledare jobbar i skift.

Det kan vara av intresse att veta, att sjöräddningscentralens räddningsledare klassar inkomna händelser som nöd, ovisshet eller beredsakp.
Och att utalarmering vid nöd och ovisshet, inte skiljer så mycket - tills klarhet erhålles.

På Stockhom Radio, vid Nacka Strand, sköter man all kommersiell VHF-trafik,
(radiotelefonsamtal till/från fartyg till sjöss) och sjöväderrapporter.
Navigationsvarningar (MSI), sänds numer (från 2010) från någon av Sjöfartsverkets VTS-stationer.

Helikopterbaser
Fram till 2002 hade Försvarsmakten ansvaret för helikopterberedskapen för SAR i Sverige.
Därefter köpte Sjöfartsverket tjänsten av AB Norrlandsflyg, som opererade från fem helikopterbaser.
Den första etablerades i Sundsvall (Bottenhavet) och lite senare samma år följde Visby (östersjön).
Inför 2006 skrevs nya avtal för Stockholm's och Göteborg's SAR-områden, samt även för sydkusten.
Stockholmshelikoptern baserar i Norrtälje. I Göteborg och Ronneby tog man över FM's hangarer i Säve (maj 2006) resp. Kallinge (mars 2007).

F o m 1 november 2011 tar Sjöfartsverket själv hand om den operativa helikopterverksamheten.
Allt för att säkra framtida verksamhet, då det inom detta område ej finns några förhandlingsbara
partners för upphandlingar.
Baseringarna blir densamma som tidigare och även helikoptrar och besättningarna följer med.

Sikorsky S-76C+
är bland de snabbaste civila helikoptrar som finns - med toppfart kring 280 km/h = 155 knop.
Helikoptrarna är utrustade med bl.a. 4-axlad autopilot med autohover, vilket betyder att de
kan hålla positionen automatiskt vid hovring. Dessutom finns doppler och radar.
Kraftiga strålkastare lyser upp närområdet i mörker.
Och naturligtvis vinsch på styrbords sida. Maximal startvikt är 5,3 ton och aktionstid 3 h.
Rescuehelikoptrarna är 4-bemannade: två piloter, en ytbärgare och en vinschmekaniker.

Sjöfartverket är alltså ansvarig myndighet för sjöräddningen och kan kalla ut Polisen,
Kustbevakningen, Försvarsmakten, Kommunernas Räddningstjänst och RITS-grupper
(Räddningsinsats till sjöss). Dessutom varje befälhavare enl. Sjölagens 6 kap. 6§.
Och framför allt, Sjöräddningssällskapets 68 räddningsstationer, med 140-tal fartyg, båtar och svävare...

---

*)Katastrof
Ordet skall använvändas, när det akuta hjälpbehovet, är större, än de omedelbart tillgägliga resurserna...
och då extraordinära och samordnande åtgärder måste vidtas för att normala kvalitetskrav skall kunna upprätthållas.
(SoS 1992:5)

---

SSRS, Sjöräddningssällskapet
är i dag en väl fungerande frivillig/ideell organisation, med en flotta bestående av snabbgående RIB-båtar,
svävare, till stora isbrytande kryssare på upp mot 25 meter.
SSRS är helt "självbärande" och drivs med hjälp av donationer och medlemsavgifter.
Sedan mitten på 80-talet pågår en förändring, till både fler räddningsstationer, som snabbare enheter.

år	Antal RS	Enheter*)	Genomsnittsfart (knop)
1977	24	27	12,7
1987	30	39	17,5
1997	36	64	24,5
2002	54	93	31,2
2004	60	107	32,0
2006	62	113	31,0

*) Enheter: Vattenskotrar (Rescuerunner), RIB, 8-, 10-, 12-, 16-, 20-meters räddningsbåtar.
Tunga/lätta räddningskryssare. Rescue 90 (Stridsbåt). Svävare.

En faktor som påverkat den höjda snittfarten är de 60-tal nyproducerade båtar, med toppfart kring 30 - 36 knop.
Fartygen/båtarna är byggda i plast, composite eller aluminium. De har alla kraftiga maskiner,
och byggda för sjöräddningsuppdrag. De mindre RIB-båtarna för kustnära insatser,
de större för öppnare vatten.

även lånet av FM's Rescue 90 (Stridsbåt), med början år 2000, har knuffat på lite extra.

Svävare
SSRS har i dag 9 svävare utplacerade på startegiska RS utmed landet. Samtliga är trailerbara,
och kan således flyttas och "sjösättas" på lämpliga platser.

Under vintern 2010 flyttades Munsös och Stockholms svävare till göteborgsområdet - då
den kraftiga isutbredningen krävde en annan strategi på västkusten. Allt gjordes i samråd med JRCC.

I övrigt placeras Sjöräddningssällskapets svävare ut, så en jämn fördelening erhålles i gemenskap med Kustbevakningens farkoster.

Data
Längd 5, 5 m. Bredd 2,55 m. De har två motorer. Huvudmotorn, för framdrivningen är på 100Hk och fläktmotorn på 20.
Farten är 25 knop i vatten och 34 över is. Auktionstiden kring 4 timmar. 2-3 sjöräddare bemannar ekipaget.
Nybyggnadskostnad är 850 tk/st.

(Vintern 2009/2010 fanns SSRS svävare i Räfsnäs, Stockholm, Dalarö, Munsö,Trosa, Arkösund, Vadstena
Västerås och Hammarö.)

Rescuerunner
SSRS koncept i Delfin-klassen (Rescuerunner) har blivit en succé.
Efter den svåra militära helikopterolyckan i november 2003, då 6 besättningsmedlemmar
omkom i samband med en rutinövning med SSRS, startades en insamling.
Initiativet togs av militär personal på Säve helikopterskvadron,
Allt för att snabbt införskaffa de första rescuerunners.

Den vattenskoterliknande båten är 3,7 x 1.2 meter. I drivlinan skjuter vattenjetaggregatet
på med 140 Hk i 42 knop. Tomvikten är 380 kg och den är speciellt användbara vid
s k PIW-läge (Person In Water), eller där tidigare HKP eller raketlina var tänkbara lösningar.
Bl.a. är båtarna utrustade med undervattensbelysning, för navigation och eftersök i grunda vatten.
Farkosterna skall primärt förvaras ombord på sällskapets större kryssare.

I november 2004 döptes de första 6 farkosterna i besättningsmedlemmarnas namn vid en cermoni i Göteborg.
I dag finns 25-tal rescuerunners utplacerade på olika räddningsstationer hos SSRS.

Miljöräddning
På hösten 2007 påbörjade SSRS en vidareutveckling av sin verksamhet - att även gälla miljön.
På 20 RS, kommer man fram till i år, att placera ut särskilda miljösläp, för att möjliggöra snabba insatser vid t.ex. oljeskador.
Inom en timma efter larm, skall kombinationen ha lämnat stationen.

Det är Nynäs AB som skänkt 3 miljoner kronor och Försvarsmakten som ställt överblivna släp
till Sällskapets förfogande.

Klicka på SSRS hemsida för mer info.

---

SSRS har i dag (8/6 2009) 69 RS (räddningsstationer) och fler än 140 fartyg/båtar/svävare.
Från Piteå i norr till Strömstad i sydväst.
även i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.

---

SSRS verksamhet vid norra Upplandskusten.

Fågelsundet
1912, anlades livräddningsstationen vid Fågelsundet (Norra Upplandskusten).
Räddningsbåten var en riggad spetsgattad motorbåt på 13 meter, med en 2-cylindrig maskin på 30 Hk.
Båten hette "R.W.Garberg" och farten var 8 knop.

Den 22 oktober 1924 kör ångaren "S/S Fylgia," i snötjocka upp på Högkallegrund
i Öregrundsgrepen. Tjugo personer omkommer, när fartyget efterhand bryts sönder och sjunker.

SSRS styrelse beslutar, med tanke på händelsen, att anlägga ny station på norra Gräsö.
Pressen hjäper till med insamling av medel.

Örskär
Den 22 maj 1930 startades den nya stationen örskär.
Nytillverkade patrullerande motorlivbåten "Dan Broström" döptes,
och placerades i september samma år vid stationen Norrboda, på norra Gräsö.
Livbåtsbefälhavare blev Richard Carlsson.

Öregrund
1951 levererades den isförstärkta räddningskryssaren "K.A. Wallenberg"
(K.A. står för Knut och Alice) till örskär.
Kryssaren är 20 x 6 meter, deplacement 70 ton.
Utrustad med två Scaniamotorer på vardera 200 Hk. Fart 10,5 knop.

Stationen var kvar i Norrboda till 1960 då man flyttade
till Öregrund, samtidigt som Richards son Curt Carlsson
tog över skepparmössan.

1984-85 byggdes fartyget om hos dåvarande Marinteknik Verkstads AB i Öregrund.
Bl. a. monterades nytt däckshus samt nya Volvo Penta motorer.
Dessutom vattenkanon på styrhustaket med en kapacitet på 2000 l/min.
Den nya länspumpen hade samma effekt.
Det elektriska byts ut och ny navigation- och kommunikationsutrustning monterarades .
Den ombyggda "K.A. Wallenberg" driftsattes den 20 mars 1985.

Folke Östman
1990 får RS i Öregrund förstärkning.
Då flyttades räddningsbåten "Folke Östman" från Möja till Öregrund.
Det här var ett nybygge (1989), från Westform AB i Arvika.
Båten är 10,3 x 3,4. Deplacement 7 ton.
Två turbomotorer från Volov Penta på 200Hk vardera ger 26 knop i marschfart.
Nu hade man två enheter på RS Öregrund.

På hösten 1999, flyttades "K.A. Wallenberg" till Hasslö (Blekingekusten).
Samtidigt gick Curt Carlsson i pension.

Ny besättning
Ny uppsyningsman på Öregrunds RS blev Mats Wänblad
Kvarvarande "Folke Östman" gjorde nu ensam tjänst, i väntan på den nya Rescue-båten.

För första gången sedan RS Öregrund/örskär invigdes 1930,
hade man ingen isgående livräddningsbåt i området.
Men detta var helt i linje med de förändringar som påbörjades
i SSRS fartygsflotta i mitten av 80-talet.
Man prioriterar numer snabbhet/livräddning - vilket ju låter självklart....

Victoria-klassen
På hösten 2001 kom den nya Rescue båten till Öregrund.
Tillverknings-numret var 12 i Victoriaklassen
och den kallades för "1212" tillsvidare.
Skeppare blev Conny Jansson från Stora Risten.
(Uppsyningsman dock fortfarande Mats Wänblad)
Samtidigt flyttades "Folke Östman" till den nya RS på Fårö (Norra Gotland).

Rescue "1212" är 11,8 x 3,7 meter, deplacement 12 ton, djupgånden endast 0,9 meter.
Utrustad med två Scania dieslar på vardera 450 Hk, kopplade till varsin KaMeWa vattenjetaggregat.
Farten är nu 38 knop. Det är 3,6 ggr fortare än på "K.A. Wallenberg´s" tid.
Båten är mycket professionellt och ändamålsenligt utrustad.

På våren 2002 döptes Rescue-båten till "Olof Wallenius" av Margareta Wallenius Kleberg,
Nu har Öregrund fått en snabbgående allvädersbåt för tuffa och snabba uppdrag
under den isfria perioden....

Under 2004 har Göran Egemalm tillträtt som ny uppsyningsman på stationen.
Ytterligare en båt (MOB) "Manon Wallenius", placerades vid stationen. (6, 5 meter med en 60Hk Yamaha)
Det var Walleniusrederiet som förnyade sin livbåtsflotta på fartygen och skänkte 10 st till SSRS.

Till hösten 2008 fick Öregrund sin flytande miljöcontainer på plats.
Nu finns all miljöräddningsutrustning färdig för omgående insats.

---

Källa: SSRS hemsida, årsböcker, samt Minnesskriften 1997.

---

Klicka här för en dramatisk sjöräddning vid Grundkallen den 2 mars 2004.

---

Denna sida är skriven av Andres Haas.
Ute på Internet i mars 2002.

---

http://www.ampe.info/sar.html