Manöverprov

Tillbaka

Mina biltävlingar började med manöverprov och rattmästerskapstävlingar 1962.

Arrangörerna
Det var på 1950 och 60-talen inte ovanligt med manöverprov eller rattmästerskap runt om i Sverige. Proven arrangerades mestadels av MHF (Motormännens helnykterhetsförbund), Motor (Motormännens Riksförbund), KAK (Kungliga Automobilklubben), och ibland FAK (Frivilliga Automobilklubben).

Underlaget var antingen grus- eller asfalt. Ofta på skolgårdar, stora P-platser eller utanför olika (lastbils)terminaler.

Annonser var införda i lokala tidningar. För att få deltaga, skulle man uppvisa giltigt körkort och bilens besiktningsinstrument.

Provet
Som jag minns så var manöverprovet uppdelat i 6-8 delmoment, som skulle köras i en bestämd ordning. Bland proven ingick manövrering i trångt utrymme (”garaget”), serpentinkörning framåt/bakåt, fickparkering, stanna nära pinnar framåt/bakåt, köra med höger/vänster hjulpar på 10 metersplanka. Och kanske något mer som jag nu glömt?

För att det skulle bli rättvist så justerades pinnar och plankor efter bildens längd, bredd och axelavstånd enligt besiktningsinstrumentet.

De olika motororganisationerna hade snarlika prov. Jag körde oftast MHF´s  och Motors manöverprov och något enstaka FAK-prov .

Katedralskolans grusplan, Uppsala 1963
Inför provet fick man justera speglar och veva ner rutor i den utsträckning man önskde. Jag hade höger sidospegel nervriden, så jag såg höger bakskärm. Sidorutorna var nervevade.

Utgångspunkten var högra bakre hörnet i ett ”garage”. Föraren står utanför. Efter klarsignal från funktionär börjar tidtagningen när man öppnar förardörren. Inget bälte behöver förstås användas. (Lagen kom 1975). Bilen skulle sedan köras ut ur garaget. Utfarten var (från bilen sett), i bortre högra delen. Nu gällde det att snabbt få ut bilen mot vänstra väggen, för att gå fri i högersvängen ut ur garaget. Och måtten var snålt tilltagna.

På grusunderlag brukade jag dra handbromsen och låta framhjulen tugga med vänsterställda hjul på ettans växel. Då behövdes bara en backning för att få bilen tillräckligt långt till motsatta sidan för att komma ut. Väldigt effektivt. 

Jag är lite osäker på vad ovanstående prov gick ut på? Pinnarna är snålt ställda, medan avstånden mellan klossarna verkar väl tilltagen.

Här ovan är det serpentinbackning. Just innan har Morrisen förts framåt mellan pinnarna.

Funktionärerna var medelålders herrar i rock och hatt. I bland i MHF:s käcka båtmössa med logga. 

Mellan delproven  fick man gasa på lite. I bakgrunden syns Katedralskolan med gymnastiksalens gavel och till höger paviljongerna för realskolklasser.

Kvalificeringstävlingarna kördes ofta på vardagskvällar. Medan finalerna, som denna kördes en söndag. Lördagar var än så länge arbetardagar.

I det avslutande provet körde man in i samma ”garage”, där man började. Fast nu i motsatt riktning. Bilen skulle parkeras, max 5 cm ifrån plankan för att gå prickfri. Tiden knäpptes av när förardörren slogs igen – utifrån. Körtiden för provet varierade, beroende på hur många moment som var inlagda. Men kring 3-4 minuter var vanligt.

Jag tror att de fel man gjorde under provet översattes till sekunder, som sedan adderades till den verkliga körtiden.
___________________________________________________________________

En annan gång
Här under några bilder från 1965 och 1966, när jag deltog i min Saab 96 1961 års modell.  

Här verkar det vara precision i sidled som gällde och inte förbi strecket.med kofångaren.

Ovan t.v. visar sidoförflyttningen i garaget. Utan pinnar denna gång. Till höger precisionsbackning.
_____________________________________________________________________

Fyrisbadet, Uppsala  1957
Platsen för detta manöverprov var utanför nuvarande Fyrishov. Då höll man på att schakta för bygget av badanläggningen vid Fyrisåns nordvästra inflöde till Uppsala. Det här provet har jag faktiskt inget minne av.

Bilden ovan visar en Opel Kapitän från 1953-1955. Bilen har just startat provet.
Husen i bakgrunden har adress på Folkungagatan.

Här är det målgång för Opeln. Det verkar, som man skall stanna med mållinjen mellan hjulaxlarna. På samma sätt som vid specialprov i OTA/B – där ju start och mål var på samma ställe.

En Volkswagen Typ 1 med delad bakruta. Måste vara årsmodell 1952 eller äldre. 30 Hk hade tyskarna skrämt ur den lilla 1200 kubikaren.

En Sunbeam Rapier 1956 års modell med dubbla förgasare. Det här var en lyxupplaga av Hillman. Inte särskilt vanlig. Här har föraren ”ramlat av” plankan med vänster framhjul.

En välutrustad VW 1200, med taksökare och två Marshal extraljus. Bilens elsystemet var på 6 volt och frågan var om verkligen likströmsgeneratorn hade kapacitet för att underhålla allt? Folkans årsmodell är 1953-1957.

Chevrolet Bel Air. En verklig långsäljare från Staterna. Tillverkades mellan 1948 – 1980. Från 1955 fanns den med V8 motor. Den på bilden ser ut att vara från 1956.

Hem

Kommentarer är välkomna

Skriven av Andres Haas
Januari 2018