Manöverprov

Tillbaka

Mitt biltävlande började 1962 med bilorientering och året efter blev det blandat manöverprov och rattmästerskapstävlingar.

Det var inte ovanligt på 1950 och 60-talen med manöverprov eller rattmästerskap runt om i Sverige. Proven arrangerades oftast av MHF (Motormännens helnykterhetsförbund), Motor (Motormännens Riksförbund), KAK (Kungliga Automobilklubben) och ibland FAK (Frivilliga Automobilklubben).

Underlaget man körde på var antingen grus- eller asfalt. Ofta på skolgårdar, stora P-platser eller utanför olika (lastbils)terminaler.

Annonserna var införda i lokalpressen. Och man måste uppvisa giltigt körkort och bilens besiktningsinstrument för att få vara med.

Provet
Som jag minns så var manöverprovet uppdelat i 6-8 delmoment, som skulle köras i en bestämd ordning. Bland proven ingick manövrering i trångt utrymme (”garaget”), serpentinkörning framåt/bakåt, fickparkering, stanna nära pinnar framåt/bakåt, köra med höger/vänster hjulpar på 10 metersplanka. Och kanske något mer som jag nu glömt?

För att det skulle bli rättvist så justerades pinnar och plankor efter bildens längd, bredd och axelavstånd enligt besiktningsinstrumentet.

De olika motororganisationerna hade snarlika prov. Jag körde oftast MHF´s  och Motors manöverprov och något enstaka FAK-prov .

Katedralskolans grusplan, Uppsala 1963
Inför provet fick man justera speglar och veva ner rutor i den utsträckning man önskade. 

Utgångspunkten var högra bakre hörnet i ett ”garage”. Föraren står utanför. Efter klarsignal från funktionär börjar tidtagningen när man öppnar förardörren. Inget bälte behöver förstås användas. (Lagen kom 1975). Bilen skulle sedan köras ut ur garaget. Utfarten var – från bilen sett, i bortre högra delen. Nu gällde det att snabbt få ut bilen mot vänstra väggen, för att gå fri i högersvängen ut ur garaget. Och måtten var snålt tilltagna.

På grusunderlag brukade jag dra handbromsen och låta framhjulen tugga med vänsterställda hjul på ettans växel. Då behövdes bara en backning för att få bilen tillräckligt långt till motsatta sidan för att komma ut. Väldigt effektivt. 

Jag är lite osäker på vad ovanstående prov gick ut på? Pinnarna är snålt ställda, medan avstånden mellan klossarna verkar väl tilltagen.

Här ovan är det serpentinbackning. Just innan har Morrisen körts framåt mellan pinnarna.

Funktionärerna var medelålders herrar i rock och hatt. I bland i MHF:s käcka båtmössa med logga. 

Föraren i Austin A 30’n kör närmaste väg till nästa delprov. I bakgrunden syns Katedralskolan med gymnastiksalens gavel och till höger paviljongerna för realskolklasser.

Kvalificeringstävlingarna kördes ofta på vardagskvällar. Medan finalerna, som denna kördes ofta på söndagar. Lördagar var än så länge arbetardagar.

En Fiat 1100 i det avslutande provet, som var samma ”garage” där man började. Fast nu i motsatt riktning. Bilen skulle parkeras till höger kant max 5 cm ifrån plankan för att gå prickfri. Tiden knäpptes av när förardörren slogs igen – utifrån. Körtiden för provet varierade, beroende på hur många moment som var inlagda. Men kring 2-4 minuter var vanligt.

De fel man gjorde under provet översattes till sekunder, som sedan adderades till den verkliga körtiden.
___________________________________________________________________

En annan gång
Här under några bilder från 1965 och 1966, när jag deltog i min Saab 96, 1961 års modell. Jag hade alltid nervevade sidofönster och höger backspegel högt monterad (som den vänstra), men nedåtpekad – för att se höger bakskärm/hjul.

Här verkar det vara precision i sidled som gällde och inte förbi strecket med kofångaren.

Bilden ovan t v visar sidoförflyttningen i garaget. Utan pinnar denna gång. Till höger precisionsbackning.
_____________________________________________________________________

Fyrisbadet, Uppsala  1957
Fyrisbadet var under uppbyggnad. Man höll på att schakta för bygget av badanläggningen vid Fyrisåns nordvästra inflöde till Uppsala. Men nu var det söndag och det pågick en annan aktivitet –  manöverprov. Jag har dock inget minne om vilken organisation som arrangerade.

Bilden ovan visar en Opel Kapitän från 1953-1955, med jättestort takräck. Bilen har just startat provet.
Husen i bakgrunden har adress på Folkungagatan.

Här är det målgång för Opeln. Det verkar, som man skall stanna med mållinjen mellan hjulaxlarna. På samma sätt som vid specialprov i OTA/B – där ju start och mål var på samma ställe.

En Volkswagen Typ 1 med delad bakruta. Måste vara årsmodell 1952 eller äldre. 30 Hk hade tyskarna skrämt ur den lilla 1200 kubikaren.

En Sunbeam Rapier 1956 års modell med dubbla förgasare. Det här var en lyxupplaga av Hillman. Inte särskilt vanlig. Här har föraren ”ramlat av” plankan med vänster framhjul.

En välutrustad VW 1200, med taksökare och två Marshal extraljus. Bilens elsystemet var på 6 volt och frågan var om verkligen likströmsgeneratorn hade kapacitet för att underhålla allt? Folkans årsmodell är 1953-1957.

Chevrolet Bel Air. En verklig långsäljare från Staterna. Tillverkades mellan 1948 – 1980. Från 1955 fanns den med V8 motor. Den på bilden ser ut att vara från 1956.

Hem

Kommentarer är välkomna

Skriven av Andres Haas
Januari 2018