Herakles & Bulks förlisning del 1

Push tug Herakles och barg Bulk förlisning i Ålands hav 2-3 mars 2004

Det blir lite speciellt, när händelser inträffar i det egna närområdet, eller på platser man besökt.  Den här dramatiska förlisningen är skriven i kronologisk ordning, mellan den 15 mars 2004 – 24 januari 2007.

Den 24 januari 2007 meddelade den finska olycksutredningscentralen Onnettomuustutkintakeskus, sin rapport om haveriet.
Du kan läsa hela rapporten  HÄR

Jag har i efterhand, här nedan, kompletterat de faktiska förhållanden enligt den rapporten, med  denna bakgrundsfärg.

(Den ursprungliga texten är oförändrad. Alla klockslag är SNT.)


 

Ålands Hav
Tisdagen den 2 mars 2004 var minst sagt blåsig utmed Upplandskusten.
Ett djupt lågtryck låg över Baltikum, och det rådde NNO kuling/storm över Ålands Hav och Södra Kvarken. Det var kring 8 minus-grader i luften och täta snöbyar.

I Ålands Hav stävade samtidigt en 166 meter lång fartygskombination norrut. Det var en pråm med skjut-bogserare, s k push-barge. Fartygskombinationen hade på måndagen den 1 mars kl. 12:45  lämnat Oxelösunds Hamn. Destination var Brahestad (Raahe – Finska Österbotten).

Herakles & Bulk skulle möta MS Rautaruukki, som var sydgående från Luleå med annan pråm. Växling av pråm skulle ske vid gränsen för fast is i Bottenhavet. Därefter skulle Herakles föra den utbytta pråmen söderut.

Fartygen
Bogserbåten, Herakles ägdes av Rederiet Alfons Håkans i Åbo. Fartyget var tillverkad 1967, men ombyggt till s.k. ”pusher” 1991. Längden 41,2 meter och bredden 14,3. Högsta höjden var hela 38 meter. Det var två-skruvat med dubbla Caterpillar-dieslar på vardera 2030 Kw vid 1000 rpm. Marschfarten var 13 knop (utan pråm). Herakles hade 80 ton dieselolja, plus olika smörj- och hydrauloljor i sina tankar.

Pråmen Bulk tillhörde ESL Shipping Helsingfors. Lastad med 13400 ton kol, 70 ton tjockolja och 60 kubikmeter dieselolja.

Kollasten bestod av stenkol (koks) i 6 meter höga lager i grovlek 0 – 40 mm. Lasten förvarades i två öppna lastutrymmen.

Första vinschningen
I den kraftiga motsjön gjorde man sakta fart. Genomsnittet över ett dygn var bara 6 knop. Pråmen blev allt tyngre av överbrytande sjö och isbildning.
Vid 15- tiden slutade en av de två marindieslarna att ge full effekt i  Herakles, och man fick stora problem med manövreringen. Vinden hade ökat och nådde 30 m/sek. Positionen var c:a 20 m´ N Märkets fyr. Herakles befälhavare beslutade att evakuera 4 av de åtta i bestättningen och sökte hjälp via den finska sjöräddningen. Klockan 16:30 vinschade en finsk Superpuma från Åbo bevakningsflygdivision, de fyra första ur besättningen från vattnet, där de låg i sina överlevnadsdräkter.

Herakles & Bulk hade kört i 7-8 knop tills man var i jämnhöjd med Märkets fyr kl. 09:05.När man passerade fyren blåste det 19 m/s (i byarna 24 m/s) från NNV och farten var 6 knop. En timme senare gör man drygt 4 och kl 11:00 endast 2,7 knop.

Klockan 12:00 är vindstyrkan 24 m/s (i byarna 29 m/s) NNV. Motoreffekten sänks till 70%, för att minska på fartygets rörelse. Vinden ökade ytterligare och man bedömde det som osäkert att vända fartygskombinationen, då risk för kantring förelåg.

Mellan klockan 13-14 var befälhavaren i kontakt med rederiet i position 3,6 M´ ost Grundkallens fyr. Nu måste åter full effekt tas från Caterpillar-dieslarna för att kunna hålla upp mot vinden. Läget förvärras succesivt och efterhand under samtalet, beslutas att rederiet skall be den finska sjöräddningscentralen ta kontakt med fartyget. Detta skedde via satellittelefon kl 14:51, varvid befälhavaren beslutar att evakuera fyra besättningsmän.

En finsk Superpuma, som var ledig efter annat uppdrag, fanns 40 minuter ifrån platsen och påbörjade uppvinschningen av de 4 kl 15:50. Evakueringen skedde från det aktre lastutrymmet på pråmen, där ytbärgaren inte utan stora svårigheter i den grova sjön, lyckades få upp alla helskinnade. Superpuman meddelade sig klar kl 16:30 och styrde mot Mariehamn.

 

 

Superpuman begav sig sedan till Mariehamn med de evakuerade och avvaktade där.
Samtidigt stävade ett finskt sjöbevakningsfartyg, Tursas mot Herakles&Bulk. Den finska sjöräddningen meddelade nu sina svenska kollegor på MRCC i Göteborg om situationen, eftersom området kring Grundkallens fyr, är svenskt  sjöräddningsområde.

Då befälhavaren inte betraktatde situationen som nödläge, sändes inte den internationella nödsignalen, även om den finska sjöräddningen handlade ärendet som sådant. Efter samråd med MRCC Göteborg, flög alltså den finländska helikoptern 6 sjömil (M`) in över svenskt luftrum för evakueringen.

Man beslöt att MRCC Åbo skulle vara räddningsledare tillsvidare.

Fartygs-kombinationen

” Puch-barge” är en fartygskombination där bogserbåten skjuter pråmen framför sig, i stället för att dra. Pråmen är också anpassad med ett uttag (tårtbit, där bogseraren styr in fören).
Midskepps förut på Herakles finns kolvar, som skjuts ut hydrauliskt, och matchar speciella vertikala profiler i pråmens tårtbit. Bogserbåten och pråmen kan sedan gunga oberoende av varandra
– och ingen del av skrovet har kontakt.

Klockan 19:45 skickar MRCC i Göteborg, kustbevakningens KBV 045 från Gävle hamn mot Herakles och Bulk’s position. Framkomst beräknades till klockan 02:00. Samtidigt förvarnades SAR-helikoptrarna i Sundsvall (Sikorsky 76C) och Berga (Superpuma).

Det var fortfarande MRCC Åbo som var huvudman för operationen. Dom begärde av MRCC Göteborg, att säkerställa fortsatt evakuering, vilket gjordes enligt ovan. Fortfarande hade inget nödläge beordrats av befälhavaren.

Mayday Mayday Mayday – andra vinschningen

Vid 22-tiden förvärrades situationen ytterligare, vissa uppgifter säger att Herakles&Bulk fick grundkänning och befälhavaren beslutade att överge fartygskombinationen och begärde MRCC om hjälp.
Helikoptrarna från Mariehamn, Sundsvall och även den på Berga fick startorder.
Samtidigt måste KBV 045 återgå, då hon inte klarade den höga sjön.

Den finska räddningshelikoptern var först på plats och påbörjade vinschningen. Fartygsbesättningen plockades upp i helikoptern från vattnet, där de låg i sina överlevnadsdräkter intill en av Herakles gummilivbåtar. Det är omöjligt, att komma åt personer på däck, från en krängande båt, speciellt den här, med sin höga manöverbrygga i upp till 8 meters-vågor.

Strax efter kl 18 måste man minska på effekten i framdrivningen på Herakles, då temperaturen stigit i babords motor. Vid 21-tiden var varvtalet stundvis nere på 270 r/min. Varvid den även stoppade vid ett tillfälle, då man kopplade till propelleraxeln.

Klockan 20:58 överlåter MRCC Åbo räddningsledareskapet till Göteborg. Sweden Rescue begär då att en helikopter skall vara i beredskap i Mariehamn. Samtidigt oroar sig räddningsledare över att kaptenen på Herakles inte förklarat läget som nöd ännu.

Strax därefter, när kaptenen på Herakles talar med räddningsledaren i telefon och situationen förvärras, beroende på varmgången i motorerna, beslutar befälhavaren att evakuera fartyget. Positionen var 60-33,8N 18-50,1E och klockan var 21:16. Därefter sänder fartyget ett s k PAN-PAN (il-meddelande) om att de vill ha helikopterhjälp.

MRCC Åbo höjer nivån och svarar:” MAYDAY Herakles – helikopter är redan på väg, ETA 20 minuter.” Sundsvallshelikoptern larmades och lyfte kl 21:36, medan finska Superpuman var på plats vid haveristen kl 21:45 och beordrade besättningen att gå i vattnet.

20 minuter senare hovrade ”Rescue 996” från Norrlandsflyg upp bredvid den finska SAR-helikoptern.
När Superumans ytbärgaren var på väg upp med den siste ur besättningen, befälhavaren, brast wiren i en kraftig våg och både kaptenen och ytbärgaren föll tillbaka i vattnet. Den finska helikoptern var nu ”off-line” och Sikorskyn måste ta över.

Fartygskombinationen var nu bara 370 meter från Grundkallens fyr, när den finske ytbärgaren skulle lyfta upp kaptenen och linan brast – dock innan lyftet påbörjades.

Jag har av Norrlandsflyg/MRCC fått en filmsekvens (5,8 Mb – 1:06 min.), om den livsavgörande vinschningen. Herakles kapten har just blivit ombordtagen i den svenska helikoptern, och här lyfts den finska Superpumans ytbärgare upp i Sikorskyn. ”Rescue 996” hovrar på c:a 30 – 35 meters höjd och det blåser NNO 30 m/sek…..
Titta och lyssna på den dramatiska internkommunikationen mellan piloterna Carl Tengblad, Mats-Johan Mattson och vinschmekaniker Anders Bodin. Ytbärgaren i linan heter Daniel Ericson.


När alla var i säkerhet flög de båda helikoptrarna till Mariehamn på Åland, där man inte utan svårigheter, 20 minuter senare ”nosade sig fram” och landade i snöstormen .
Den  svenska SAR-helikopterns befälhavare hade stor hjälp av den ”nye” ytbärgaren ombord, som hade bra lokalkännedom om landningsplatsen.
Uppgifter om vart Superpuman från Berga tog vägen, kan jag bara spekulera om;  I den kraftiga motvinden, c:a 100 km /h, reducerades helikopterns marschhastighet,  med motsvarande tal, till c:a 150 km/h (82 knop) och man hann inte fram.
Eller….. så fick man ett annat uppdrag..!

Det framkommer inte i rapporten huruvida Bergahelikoptern larmades
Däremot förvarnades den vid 19:45-tiden, samtidigt med förvarningen av SAR-helikoptern i Sundsvall.

Sundsvallshelikoptern däremot, flög söderut i en luftmassa, som hjälpte till i motsvarande grad…

Kustbevakningen tar över
Klockan 23:14 meddelade MRCC att alla är räddade och Kustbevakningen i Härnösand
tog över räddningsledarjobbet. Beroende på rådande väderförhållanden, så avvaktade man gryningsljuset för att försöka lokalisera fartygen.På onsdagen hittade man både Bulk och Herakles.
Pråmen hade brutits sönder i minst två delar och var separerad från bogseraren. Fartygen hade drivit söderut och fanns vid Grundkallens fyr, i det grunda området, som genom århundraden samlat på sig olika fartygsvrak.
Samtidigt gick Stockholm Radio ut med en navigationsvarning (VHF och NAVTEX) och meddelade undervattens hindren på position 60-29,6N och 18-50,1E (strax VSV Grundkallen).
I början såg man inget oljeutsläpp, men vid veckoslutet (4-5/3) var dykare från Alfons Håkans Rederi nere vid de båda fartygen. Man kunde konstaterade att pråmen Bulk hade läckt ut all olja (70000 liter tjockolja och 60000 liter dieselolja).
Herkles tankar var dock hela, men all överbyggnad och mast var borta.Vart oljan nu tagit vägen kunde inte avgöras, då vädret inte tillät noggrannare undersökning. Räddningsledaren misstänke att den kanske lagt sig på botten i fördjupningar, som det finns gott om vid Grundkallens fyr.

Olja lokaliserad
Måndagen den 8 mars hittade kustbevakningsflyget en del av oljan. Den fanns utspridd mestadels
norr om Vässarö i 30-35 centimeter tjock is.
KBV 010 och 005 skickades mot platsen, och beräknades ankomma klockan 1500. Och nu började ett tidsödande arbete, att med hjälp av gripskopor lyfta ombord de oljekontaminerade isflaken.

Enligt Uffe Jansson på Skadeservice AB, så är de här jobbet ”en droppe i havet” (TV4-Uppland). Effektiviteten är fruktansvärt låg. Man får bara upp några få liter olja per 100-tals kilo is.
Fram till den 12 mars, har man sanerat maximalt 500 liter tjockolja. 69500 liter återstår…Området med den mesta oljan, är väster om Rödskär/Bodskär. Här finns nu Kustbevakningens miljöskyddsfartyg KBV 010, 045 och 005. Isflaken med olja lastas i containrar, som sedan transporteras till Anytec Marine (Varvet i Öregrund), där Skade-service jobbar ”dygnet-runt” med att ångvärma (170 grader) isflaken och separera från oljan.De finska rederierna har av Sjöfartsinspektionen nu anmodats att bärga fartygen, eftersom området, där båtarna ligger är särskilt känsligt för oljeskada. Man misstänker
att fartygen fortsättningsvis kan läcka ut mer olja.

Snart kommer vi även att få svar, om Östersjön enligt FN, kommer att räknas till s k PSSA-område (Particularly Sensitive Sea Area), alltså särskilt känsligt sjöområde.
Hittills finns 5 sådana. Bl.a. utanför Australien och vid Floridas kust.

2 april 2004
Vid IMO-mötet i London i dag, beslöt FN att Östersjön skall klassas, som särskilt känsligt sjöområde. Ryssland reserverade sig mot beslutet.


15 mars 2004
Det besvärliga saneringsarbetet pågår ute vid Rödskär-Skogsskär/Bodskär.
Den mesta (synliga) oljan tycks finnas i isen väster om Rödskär/Skogsskär.

Bilden  är fotograferad från KBV-flyget i NO riktning. Närmast kameran syns norra delen av Rödskär.

16 mars 2004
Till i dag har Kustbevakningen plockat upp c:a 4000 liter olja. Två fartyg arbetar dygnet om. I dag ansluter även KBV 005, sedan ytterligare dykningar vid haveristerna avslutats.
Oljespillet finns koncentrerat till två områden. Det största väster om Rödskär, och det andra söder Bodskär.
Enligt SMHI, kommer det att blåsa västliga vindar t o m torsdag – därefter när lågtrycket passerar, sydliga – ostliga – nordliga. Kustbevakningsflyget kontrollerar regelbundet området. Lyckligtvis har ingen mer olja hittats….

18 mars 2004
Senaste uppgifterna från i går, berättar att totalt 5000 liter olja nu plockats upp.
KBV 005, 010 och 045 arbetar nonstopp i den fina vädret. På bilden ovan syns Rödskär – Skogsskär närmast till vänster. Längre bort syns Garpen.  Vässarö – och viken in till hamnen till höger på bilden.. Alla som nån gång passerat vid Ormöringarna känner säker igen sig….Bilden är fotograferad i SO-riktning…
KBV-flyget har inte heller under senaste kontrollflygningarna hittat mer olja….

19 mars 2004
Polisen i Uppsala län har enligt Upsala Nya Tidning, påbörjat en förundersökning.
Dels med inriktning på Sjölagens 6 Kap. 2 §, om befälhavarens skyldigheter om gott sjömanskap etc.
Dels på Miljöbalken.Frågan man ställer är: Varför sökte befälhavaren inte nödhamn ?
I dag är vinden kring syd, och det regnar i området.
Annars inget nytt,  de tre KBV-fartygen fortsätter uppsamlandet.
KBV-flyget har under dagens spaningar inte hittat någon mer olja……..
Det är väl troligt att den mesta tjockoljan ligger på botten, och kanske kommer upp i sommar. Hemska tanke…!!

22 mars 2004
Uffe Jansson (Skadeservice AB), berättade i eftermiddags att man hittills tagit emot c:a 10 ton olja.

Fartygen forstätter oförtrutet arbetet, och kommer in med fulla containrar till Anytec-hamnen, två gånger/dygn. Här
finns dygnet runt 4 man från Skadeservice, som smälter isen och tar hand om oljan.Ute vid skadeplatsen har oljeflaken drivit väster ut mot Stora Risten.
Där är det grundare vatten – och inte lika lätt att komma åt isflaken…

23 mars 2004
Kustbevaknigen, meddelar nu att oljeflaken vid Rödskär/Bodskär har brutits upp, och det är inte längre sanerbart. Ytterligare olja har dessutom hittats 4 M´ NNO ut, vid Hållet / Blåbådan, som är särskilt känsligt fågelskyddsområde.
Här skall saneringen börja omgående. Även iskanten i ett stråk öster om Lilla och Stora Risten är brunfärgad. KBV 005 och 010 finns i området, och man kommer att få hjälp av svävare, för att patrullera av den inre skärgården. Ansvaret övertas nu av Räddnings-tjänsten i Östhammar.

29 mars 2004
Under helgen har räddningstjänsten och Skadeservice upprättat en depå vid Sundsveden, Söderön.
Hit har länsar och annan saneringsutrustning forslats, för vidare transport med båt till skadeplatserna.
Uffe Jansson berättar vidare, att 16 man just nu är ute vid Blåbådan, för att samla upp oljan med hink och spade. Totalt är 30 personer engagerade. De prover som tidigare skickats in för analys är inte klara än.
Dock verkar oljan vara av en ovanlig typ. Den kommunala räddningstjänsten har en ledningsstab i Östhammar, där även länsstyrelsen ingår.

Rekognosering utmed stränderna pågår och man planerar för det fortsatta arbetet…
KBV-fartygen har lämnat området och ligger nu i hamn för att själva bli sanerade på skrov och däck.På kvällen meddelar UNT´s nätbilaga, att olja nu har hittats vid Grisslehamn på östra Väddö.

Fortsättning i del två